Reflektioner över Tillväxtverkets senaste beslut
Arbetsrättsgruppen på Advokatfirman VICI reflekterar över att Tillväxtverket beslutat att semester inte längre berättigar till stöd vid korttidspermittering.
Torsdagen den 14 maj 2020 meddelade Tillväxtverket att man har ändrat sin tolkning av hur betald och intjänad semester ska räknas vid beräkning av preliminärt stöd. Det nya beskedet, som innebär en 180 graders vändning, är att all semester framgent ska betraktas som frånvaro vid beräkningen av preliminärt stöd. Arbetsgivaren kommer således inte att få stöd under den period en anställd har semester med semesterlön. Det nya beskedet kommer att ha omfattande negativa effekter för de företag som tillämpar korttidsarbete och redan kämpar för sin överlevnad. Tillväxtverket har dock ännu inte meddelat hur redan ingivna ansökningshandlingar, där stödet beräknats med utgångspunkt i att betald och intjänad semester likställs med närvaro, ska hanteras.
Ett praktiskt exempel är ett företag som har redan har lagt ut semestrarna för sin personal i tron om att det kommer utgå stöd under den tid som personalen har semester och arbetsgivaren betalar semesterlön. Detta gäller alltså nu inte längre vilket medför att företagen istället för lägre lönekostnader kommer att få ökade lönekostnader under semesterperioden. Det är särskilt olyckligt att detta besked kommer relativt nära inpå sommaren. Alla företag som nu tillämpar korttidsarbete kommer att få ett större behov av likviditet under den period på året när intäkterna är som lägst, det vill säga, under sommaren.
Semesterlagen i sig själv innehåller regleringar kring när semester ska tas ut vilket i sig innebär att det inte kommer att gå att flytta fram semestrar till en annan period. Detta innebär bland annat att en arbetsgivare, som ändå flyttar fram semestrar, kan bli ersättningsskyldig till anställda som redan har kostnader för exempelvis hyra av semesterboende som man nu inte kan utnyttja.
Att tvingas flytta fram semestrar för att kunna få stöd för korttidspermittering är dock ändå inte, ekonomiskt, ett försvarbart beslut med tanke på att det är då, när näringslivet kommer igång igen, som man verkligen behöver tillgång till sin personal. Många av landets arbetsgivare balanserar således på en knivsegg, låta medarbetarna ta semester samtidigt och inte få något stöd för korttidspermittering eller ensidigt flytta medarbetarnas semestrar till ett senare tillfälle när du verkligen behöver dem och dessutom riskerar att behöva betala skadestånd.
I den rådande situationen på den svenska arbetsmarknaden, med snabbt ökande arbetslöshet, hade det varit önskvärt om Tillväxtverket kunde gjort en mer fullständig konsekvensanalys innan man meddelar sina beslut.
Tillväxtverkets agerande är inte acceptabelt och måste ses som ytterligare ett tecken på att man i myndighetssverige inte har förståelse för hur företagande fungerar. Svenska myndigheter med, i detta fall, Tillväxtverket i spetsen verkar ha uppenbara problem med att vara pragmatiska och snabbfotade för att kunna rädda så många svenska jobb som möjligt. Till ett redan komplicerat system läggs ytterligare en administrativ börda. Framförallt medför det ytterligare ett exempel på en helomvändning som försvårar företags möjlighet att planera sin verksamhet och minskar effekterna av upplevt redan beslutade stödåtgärder. För många bolag kan detta beslut vara den avgörande faktorn som utlöser ett obestånd.
Har du och ditt företag några frågor eller funderingar kring korttidspermittering eller vad man som företag kan och inte kan göra under Coronapandemin är ni välkomna att höra av er till arbetsrättsgruppen på Advokatfirman VICI.
Adam Gullstrand, ag@vici.se
Carl Sjöstedt, cs@vici.se