Är beräkningen på K10:an smittad av Corona?
Korttidspermitteringarna, som medför att arbetsgivaren får stöd för utbetalning av löner, gör att företaget inte betalar ut hela lönebeloppet av egna medel. Enligt reglerna ska statligt stöd reducera löneutrymmet för hur mycket utdelning delägaren kan få till 20 procents beskattning.
En annan fråga som också är relevant i det här sammanhanget – kan delägaren ta en extra lön utöver den vanliga månadslönen i slutet av året för att nå upp till rätt lönekrav?
Vi beskriver detta med ett enkelt exempel och ser vad Tillväxtverket skriver om bonus till anställda.
Vid beräkning av vilket löneutrymme som en delägare kan använda för att få utdelning beskattad till 20 procent används löner som ett underlag i två steg.
Vi pratar nu om beräkningen för inkomstår 2021 där lönerna under kalenderår 2020 ska vara ett underlag.
Lönebaserade utrymmet
Detta motsvaras av 50 procent av kontant utbetalda löner under 2020 och i beloppet får inte ersättningar som täcks av statligt stöd ingå.
Det innebär om företaget har fått stöd för korttidspermitteringar, så kommer det lönebaserade utrymmet att minskas med stödet.
Lönespärr
För att få använda det lönebaserade utrymmet så finns kravet att delägaren eller närstående till denne ska ha en lön av viss storlek. Lönekravet gäller för löner 2020 och delägaren måste erhålla lönen under 2020.
Kravet på lönespärren är för de allra flesta delägarna något av nedanstående alternativ:
• 400 800 kr + 5 procent av totala kontant utbetalda löner inklusive statliga bidrag under inkomståret, eller
• 641 280 kr
Det är inte ovanligt att en delägare väljer att ta ut något lägre lön under större delen av inkomståret, för att i slutet av året ta ut en lön som täcker detta lönekrav i utdelningsberäkningen. Det är inte heller något som har betydelse i andra sammanhang, om när under inkomståret som delägaren får sin lön. Om lönen utbetalas med lika belopp under alla tolv månaderna eller om delägaren fördelar lönesumma på annat sätt.
Nu kan det däremot få en avsevärd effekt om man läser vad Tillväxtverket skriver om bonus och om då ett större löneuttag än normal månadslön ska inkluderas i detta begrepp av extra bonus. Om det finns en ovillkorlig rätt till bonus, så får en sådan bonus utbetalas utan att stödet för korttidspermitteringar berörs. Om det däremot är så att arbetsgivaren ensidigt har en rätt att besluta om att utbetala bonus/extra hög lön i slutet av året, så kan detta påverka möjligheten att få stöd genom korttidspermittering av personal.
Ett exempel
| Förutsättning | Årslöner | |
|---|---|---|
| Företagarens lön | 650 000 | |
| Löner för 14 anställda, korttidspermittering | 4 500 000 | |
| Summa löner | 5 150 000 | |
| Före bidrag | Efter bidrag | |
| Utbetalda löner från företaget | 5 150 000 | 4 750 000* |
| Bidrag från Tillväxtverket i 6 mån | 0 | – 1 000 000* |
| Total lönesumma som företaget betalar | 5 150 000 | 3 750 000 |
| 50 % löneunderlag för utdelning | 2 575 000 | 1 875 000 |
| Löneuttagskrav delägare | 641 280 | 641 280 |
* ej exakt beräknade belopp
Kommentar
Den första delen om att det lönebaserade utrymmet minskas är nog klart och följer av lagstiftningen. Däremot blir den andra effekten om delägarens egen lön svårare att förstå och tolka vad som kan bli rätt svar.
Av Tillväxtverket anges att stödet ska användas om arbetsgivaren lider av tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter som inte har kunnat förutses eller undvikas. Företaget ska också ha vidtagit andra åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft i första hand.
Vad kan då bli resultatet om en delägare tar ut lön för att fylla upp kravet på ”rätt lön” för att få tillgodoräkna sig ett utdelningsutrymme som baseras på lönerna i företaget och i grunden till sig själv?
Nu är det tre månader kvar av året, och om ett företag har sökt om korttidsstöd, kan det vara en stor risk för dessa företagare att ta en extra lön i slutet av året som eventuellt kan komma att inkluderas i definitionen av bonus och därmed en otillåten löneutbetalning. Det är inget som vi kan rekommendera för närvarande när regelverket och de uttalanden som har gjorts från Tillväxtverket inte tydliggör vad som ska gälla för en delägare och dennes lön.
Att ta ut en högre lön kan få effekten att ett utbetalt stöd måste återbetalas när sedan Skatteverket gör sin kontroll.
Att få fram ett förtydligande i detta avseende är ett måste och att det dessutom sker i god tid under året, så fåmansföretagarna kan planera sina löneuttag.
Så K10:an är smittad av Corona, och förhoppningsvis finns det ett vaccin på den olyckliga ovissheten om hur delägarens löneuttag ska få hanteras.
Annika Lundeslöf, advokat
